Hoppa till innehållet
ECRtest

ECR-R-formuläret: så mäts oro och undvikande av närhet

ECR-R mäter anknytning hos vuxna på två axlar. Den ena är oro i nära relationer, den andra undvikande av närhet. R. Chris Fraley, Niels G. Waller och Kelly A. Brennan publicerade formuläret år 2000, och sedan dess har det varit ett av standardverktygen i forskningen om nära relationer.

Av ECRtests redaktion · Uppdaterad 14 november 2026 · 10 minuters läsning

I korthet

  • 36 påståenden: 18 om oro i nära relationer och 18 om undvikande av närhet.
  • Svaren går från 1 till 7, och värdet för varje axel är ett vanligt medelvärde.
  • Fraleys normer bygger på ett urval som samlades in på nätet, med minst 17 000 deltagare.
  • Den andra delen av vårt test, ECR-RS, handlar om enskilda personer i ditt liv.

Vad ECR-R är och hur det kom till

ECR-R, Experiences in Close Relationships-Revised, är ett självskattningsformulär: du anger hur väl olika påståenden om nära relationer stämmer in på dig. Formuläret presenterades av R. Chris Fraley, Niels G. Waller och Kelly A. Brennan i en artikel från 2000 (Fraley med flera, 2000). Chris Fraley, som är försteförfattare, har en egen sida om formuläret med alla påståenden, nyckeln som poängen räknas med och normerna.

Föregångaren ECR kom 1998. Brennan, Clark och Shaver samlade 323 påståenden ur den tidens formulär om anknytning och visade att två skilda dimensioner ligger bakom dem: oro i nära relationer och undvikande av närhet (Brennan med flera, 1998). Oro betyder här oro för att någon som står dig nära ska dra sig undan eller lämna dig, inte oro i allmänhet. I forskningen heter axeln anknytningsrelaterad ångest. Undvikande av närhet betyder här hur obekvämt det känns att komma någon mycket nära. Två år senare valde Fraley och hans kollegor ut påståendena på nytt med hjälp av metoden ”item response theory” (IRT), för att delskalorna skulle skilja mellan människor med större precision. Det är vad R:et står för: ”revised”, reviderad.

Grundtanken i båda formulären är att anknytning hos vuxna är en punkt på två axlar, inte en etikett. Det har senare prövats direkt: en taxometrisk analys av två stora urval kom fram till att anknytning hos vuxna beter sig som kontinuerliga dimensioner snarare än som åtskilda typer (Fraley med flera, 2015).

Så är formuläret uppbyggt

Påståendena är jämnt fördelade på två delskalor, en för varje axel. 18 handlar om oro: rädslan för att någon som står en nära ska tappa intresset, bli kyligare eller lämna en. De övriga 18 handlar om undvikande av närhet: hur obekvämt det känns när närheten blir stor och man behöver förlita sig på någon. Varje påstående besvaras på en skala från 1, ”Stämmer inte alls”, till 7, ”Stämmer helt”.

ECR-R:s delskalor

ECR-R:s delskalor
DelskalaAntalOmvänt formuleradeVad den fångar
Oro189, 11rädsla för att förlora närhet och kärlek
Undvikande av närhet1820, 22, 26-31, 33-36obehag inför närhet och inför att förlita sig på andra

Numren följer den ursprungliga ordningen på Fraleys sida. I forskning, och i vårt test, visas påståendena i blandad ordning.

Vissa påståenden är omvänt formulerade: den som håller med visar då en låg nivå, inte en hög. Det är ett vanligt skydd mot benägenheten att hålla med om allt, och det gör det också lättare att upptäcka slarviga svar. Påståendena gäller kärleksrelationer i allmänhet. Därför kan även den som inte är i ett förhållande just nu fylla i formuläret och svara utifrån tidigare erfarenheter och hur det brukar kännas.

Så räknas poängen

Poängberäkningen är så enkel att den går att kontrollera för hand. Resultatet blir två tal, ett för varje delskala.

  1. På omvänt formulerade påståenden vänds poängen: 1 blir 7, 2 blir 6 och så vidare. Svaret dras med andra ord från 8.
  2. Värdet för oro är medelvärdet av alla svar på den första delskalan och hamnar mellan 1 och 7.
  3. Värdet för undvikande av närhet räknas fram på samma sätt ur svaren på den andra delskalan.
  4. Någon totalpoäng finns inte: delskalorna räknas var för sig och läggs aldrig ihop.

Har du till exempel svarat 6 på ett omvänt formulerat påstående? Då räknas svaret som 2. Säg att dina svar på påståendena om oro efter vändningen ger snittet 3,8. Då är 3,8 ditt värde för oro. Sedan den 5 juni 2013 finns en rättelse av nyckeln på Fraleys sida: påstående 21 vänds inte, medan 22 och 36 vänds. Kopior med den gamla nyckeln cirkulerar fortfarande på nätet, och därför kan olika webbplatser ibland ge olika värden för samma svar. Vi använder den rättade nyckeln.

ÄngsligRädd-undvikandeTryggUndvikande

Gör ECR-R på nätet

72 påståenden, 10-15 minuter, med värden och percentiler direkt på sidan.

Gör testet
  • 72 påståenden
  • 10-15 minuter
  • utan registrering

Normer och percentiler

Ett värde säger inte mycket i sig: det behöver något att jämföras med. Fraley har publicerat medelvärdena i det urval som han samlade in på nätet i början av 2000-talet: minst 17 000 personer, varav 73 % kvinnor, med en medelålder på 27 år. Själv manar han till viss försiktighet med normerna, eftersom urvalet inte är representativt.

Normer för ECR-R från Fraleys urval

Normer för ECR-R från Fraleys urval
DelskalaMedelvärdeStandardavvikelse
Oro3,561,12
Undvikande av närhet2,921,19

De två delskalorna hänger ihop: korrelationen är 0,40. Medelvärdena för män och kvinnor är nästan desamma.

En percentil talar om hur stor del av normurvalet som fick ett lägre värde än du. För ECR-R räknar vi fram den ur en normalfördelning med just de här medelvärdena och standardavvikelserna. Om du anger din ålder får du en rad till i resultatet, där du jämförs med personer i din egen ålder enligt en formel som Fraley också har publicerat. Fördelningen för undvikande av närhet är troligen något sned åt höger, så percentilerna allra högst upp blir en aning för höga.

Normerna kommer främst från engelskspråkiga deltagare. I en studie av 62 kulturregioner fann Schmitt med flera (2004) att ängslig anknytningsstil (kallas ofta ambivalent eller otrygg-ambivalent anknytning) var vanligare i Östasien. Jämförelsen med ett till största delen amerikanskt urval förskjuter därför resultaten för vissa språk. När vi har samlat in tillräckligt med egna data kan vi räkna fram normer för varje språk för sig.

Så blir två axlar fyra anknytningsstilar

I forskning avråder Fraley från att dela in människor i typer och rekommenderar att man arbetar med de två värdena. När ett resultat ska förklaras för en enskild person är en etikett ändå till hjälp, och om man väl delar in människor i grupper föreslår Fraley att varje delskala delas vid medianen. Vi drar gränsen vid normernas medelvärden: i en normalfördelning sammanfaller medelvärde och median.

Ligger punkten mindre än en kvarts standardavvikelse från någon av gränserna? Då tar resultatet även upp de angränsande stilarna. Med den här indelningen får ungefär 32 % resultatet trygg stil, 18 % ängslig, 19 % undvikande och 31 % rädd-undvikande. I populära artiklar står det att mer än hälften av alla har en trygg stil. De siffrorna kommer från undersökningar där människor fick välja en av flera färdiga beskrivningar, inte från en indelning utifrån två delskalor, och därför blir talen olika. Hur de fyra stilarna och gränszonen fungerar går vi igenom i en egen översikt.

ECR-RS: relationer till bestämda personer

ECR-R handlar om kärleksrelationer i allmänhet. Uppföljaren ECR-RS har 9 korta påståenden om en bestämd person: mamma, pappa, partner eller bästa vän, och i senare versioner också om nära relationer i allmänhet (Fraley med flera, 2011). Sex påståenden gäller undvikande av närhet, varav de fyra första är omvänt formulerade, och tre gäller oro.

Vårt test har 72 påståenden: 36 från ECR-R och fyra delar från ECR-RS (nära relationer i allmänhet, mamma, pappa och bästa vän). Någon egen partnerdel finns inte, eftersom nästan alla dess påståenden sammanfaller med påståenden i ECR-R. Punkten för partner räknar vi fram ur de 9 motsvarande påståendena i ECR-R, och den är därför en uppskattning.

Normerna för varje relation kommer från en studie där två urval på nätet, med 2 399 respektive 2 300 personer, besvarade påståendena för var och en av de här relationerna (Fraley med flera, 2015). De fördelningarna är tydligt sneda: många får lägsta möjliga värde för oro i relationen till mamma. Därför räknar vi percentilerna för relationerna med en sned modell, och för de allra lägsta och högsta värdena är de ungefärliga.

Hur tillförlitligt formuläret är

Den interna konsistensen är hög på båda delskalorna, med alfa på 0,90 eller högre. Stabiliteten över tid är också god: när deltagare fyllde i formuläret på nytt efter tre respektive sex veckor var 85 % respektive 86 % av variansen i de latenta värdena gemensam för båda tillfällena (Sibley och Liu, 2004; Sibley med flera, 2005). Även ECR-RS är tillförlitligt, med alfavärden från 0,81 till 0,92 för de olika relationerna i studien från 2015 (Fraley med flera, 2015).

Det finns begränsningar. Analyser med ”item response theory” visar att formuläret mäter mest exakt hos personer med tydlig oro eller tydligt undvikande av närhet, och mindre exakt i den låga änden, nära det trygga hörnet av kartan. ECR-R fångar dessutom hur människor själva ser på sina relationer. Sambandet med anknytningsintervjun Adult Attachment Interview (AAI), där man bedömer hur människor berättar om sin barndom, är svagt: korrelationen ligger kring 0,09 (Roisman med flera, 2007). Det är två olika sätt att se på anknytning, och ingen diagnos ställs med något av dem.

Kortversioner och vår svenska översättning

Den mest kända kortversionen, ECR-S med 12 påståenden, bygger på det ursprungliga ECR från 1998 och inte på ECR-R (Wei med flera, 2007). Bara 7 av dess påståenden sammanfaller med ECR-R, och den har egna normer. Det finns också kortversioner av själva ECR-R, till exempel en rysk med 14 påståenden (Chistopolskaya med flera, 2018), och andra på flera språk, var och en med egna normer och gränsvärden.

Vi använder hela formuläret. Kortversioner fungerar bra i stora studier, där det är gruppernas medelvärden som räknas, men för en enskild person ger de en grövre uppskattning och blir mer känsliga för varje enskilt svar. Alla 36 påståenden har vi själva översatt till svenska, och vi har behållit den ursprungliga skalan från 1 till 7, så att resultaten går att jämföra med Fraleys normer. Formuleringarna om en partner är könsneutrala.

Frågor om ECR-R

  1. Var hittar jag ECR-R som pdf?
    Påståendena, normerna och nyckeln för poängberäkning finns på Fraleys sida om formuläret, som är länkad bland källorna längst ner. Utan författarnas tillstånd får formuläret bara användas i icke-kommersiell forskning. Vill du fylla i det och få dina värden med percentiler direkt? Gör då vårt test här på webbplatsen.
  2. Går det att besvara ECR-R på en skala från 1 till 5?
    Det går, men då gäller inte Fraleys normer längre, eftersom de togs fram med en skala från 1 till 7. Vissa översättningar, till exempel den koreanska, använder fem skalsteg och egna gränsvärden. Vi har behållit sju skalsteg, så att jämförelsen mellan dina värden och Fraleys normer blir rättvis och direkt.
  3. Finns ECR-R på svenska och andra språk?
    Ja. Formuläret har anpassats till många språk, ofta i en förkortad version med egna normer. Vårt test utgår från de engelska originalpåståendena och från våra egna översättningar till svenska och en rad andra språk. De är gjorda oberoende av de publicerade versionerna och använder alltid den ursprungliga sjugradiga skalan, så att varje språk kan jämföras med Fraleys normer.
  4. Är det här samma test som på Chris Fraleys webbplats?
    Påståendena, hos oss i egen svensk översättning, och nyckeln är desamma, eftersom det är ECR-R. Men ECRtest har ingen koppling till formulärets författare. Fraley driver ett eget forskningstest på universitetets webbplats, medan vi räknar fram värdena med den publicerade nyckeln och normerna och lägger till en relationskarta, percentiler och beskrivningar i text.

Källor (11)

  1. Brennan K. A., Clark C. L., Shaver P. R. (1998). Self-report measurement of adult attachment: An integrative overview. In J. A. Simpson, W. S. Rholes (Eds.), Attachment theory and close relationships (pp. 46-76). New York: Guilford Press.
  2. Fraley R. C., Waller N. G., Brennan K. A. (2000). An item response theory analysis of self-report measures of adult attachment. Journal of Personality and Social Psychology, 78(2), 350-365.
  3. Schmitt D. P., Alcalay L., Allensworth M., et al. (2004). Patterns and universals of adult romantic attachment across 62 cultural regions. Journal of Cross-Cultural Psychology, 35(4), 367-402.
  4. Sibley C. G., Liu J. H. (2004). Short-term temporal stability and factor structure of the revised experiences in close relationships (ECR-R) measure of adult attachment. Personality and Individual Differences, 36(4), 969-975.
  5. Sibley C. G., Fischer R., Liu J. H. (2005). Reliability and validity of the revised Experiences in Close Relationships (ECR-R) self-report measure of adult romantic attachment. Personality and Social Psychology Bulletin, 31(11), 1524-1536.
  6. Roisman G. I., Holland A., Fortuna K., et al. (2007). The Adult Attachment Interview and self-reports of attachment style: An empirical rapprochement. Journal of Personality and Social Psychology, 92(4), 678-697.
  7. Wei M., Russell D. W., Mallinckrodt B., Vogel D. L. (2007). The Experiences in Close Relationship Scale (ECR)-Short Form: Reliability, validity, and factor structure. Journal of Personality Assessment, 88(2), 187-204.
  8. Fraley R. C., Heffernan M. E., Vicary A. M., Brumbaugh C. C. (2011). The Experiences in Close Relationships - Relationship Structures Questionnaire. Psychological Assessment, 23(3), 615-625.
  9. Fraley R. C., Hudson N. W., Heffernan M. E., Segal N. (2015). Are adult attachment styles categorical or dimensional? A taxometric analysis of general and relationship-specific attachment orientations. Journal of Personality and Social Psychology, 109(2), 354-368.
  10. Chistopolskaya K. A., et al. (2018). Adaptation on a Russian sample of the short version of the Experiences in Close Relationships-Revised questionnaire. Psikhologicheskii Zhurnal, 39(5), 87-98.
  11. Fraley R. C. (n.d.). Experiences in Close Relationships-Revised (ECR-R) Questionnaire. University of Illinois at Urbana-Champaign.

Kontrollerad: 5 oktober 2026

Fyll i formuläret och se var på kartan med två axlar din punkt hamnar.

Gör testet