Hoppa till innehållet
ECRtest

Anknytningsstilar hos vuxna: fyra stilar på två axlar

Anknytningsstilar beskriver hur en människa hanterar närhet: hur stor rädslan för att förlora den är och hur lätt det är att ta stöd av andra. Hos vuxna brukar man räkna med fyra stilar, och bakom dem ligger två axlar. Oro i nära relationer är den ena, undvikande av närhet den andra.

Av ECRtests redaktion · Uppdaterad 14 november 2026 · 9 minuters läsning

I korthet

  • Numera beskriver forskare för det mesta fyra anknytningsstilar hos vuxna och inte tre.
  • Två axlar avgör stilen: oro i nära relationer och undvikande av närhet.
  • Stilarna är områden på en karta med mjuka övergångar, inte separata fack.
  • En anknytningsstil är ingen diagnos: den beskriver mönster och förändras med erfarenheten.

Vad anknytning betyder hos vuxna

Psykiatern John Bowlby beskrev anknytning som ett medfött system: den som blir rädd söker sig till en person som ger skydd, och nära den personen känns det tryggt (Bowlby, 1969). För små barn är det oftast föräldrarna, och hos vuxna får en partner, nära vänner och ofta också föräldrarna den rollen. Systemet aktiveras starkast vid stress, sjukdom eller separation.

En anknytningsstil beskriver hur systemet brukar fungera hos en viss människa. En del har lätt för att be om stöd och lika lätt för att vara på egen hand, andra är rädda för att bli lämnade, och åter andra klarar sig helst själva. Mönstren växer fram ur erfarenheter, och inom psykologin har de studerats i mer än ett halvt sekel, ända sedan Bowlby.

Några ord om barn: deras anknytning studeras med andra metoder, och kategorierna för barn (ofta betecknade A, B, C och D) motsvarar inte de vuxnas stilar ett till ett. Resten av sidan handlar om vuxna och om hur stilarna hänger ihop som system.

Trygg och otrygg anknytning: de fyra stilarna i korthet

Här är de anknytningsstilar som beskrivs hos vuxna. Var och en har en egen sida om tecken, orsaker och hur stilen förändras, så här kommer bara det viktigaste. Alla stilar utom den trygga brukar tillsammans kallas otrygg anknytning. Du kan också stöta på andra namn, till exempel avfärdande, ambivalent eller desorganiserad. I populära texter syftar de i regel på samma fyra områden.

  1. Trygg anknytningsstil. Båda axlarna under snittet. Närhet skrämmer inte, tid på var sitt håll tas med ro, och det är lätt att be om stöd. Mer finns på sidan om trygg anknytningsstil.

  2. Ängslig anknytningsstil. Oro över snittet, undvikande av närhet under. Bandet känns skört, tystnad väcker oro och bekräftelse behövs om och om igen. Stilen kallas ofta ambivalent eller otrygg-ambivalent anknytning. Hur den fungerar förklarar vi i översikten över ängslig anknytningsstil.

  3. Undvikande anknytningsstil. Undvikande av närhet över snittet, oro under. Att klara sig själv känns naturligare än att förlita sig på någon annan, och när närheten blir stor väcks impulsen att backa. Stilen kallas också otrygg-undvikande. Mer om undvikande anknytningsstil.

  4. Rädd-undvikande anknytningsstil. Båda axlarna över snittet. Den som har stilen söker närhet och är samtidigt rädd för den, och därav de tvära kasten: ”närmare, sedan längre bort”. Stilen kallas ofta desorganiserad anknytning, och vad det egentligen betyder står på sidan om den rädd-undvikande stilen.

Två axlar i stället för fyra fack

Länge valde man sin stil själv: man läste några beskrivningar och tog den som stämde bäst. I slutet av 1990-talet slog forskare ihop tiotals formulär och fann att nästan alla mätte två saker: oro i nära relationer och undvikande av närhet (Brennan med flera, 1998). ECR-R-formuläret, som vårt test använder, bygger på de två axlarna (Fraley med flera, 2000). Oro betyder här oro för att någon som står dig nära ska dra sig undan eller lämna dig, inte oro i allmänhet. Undvikande av närhet betyder här hur obekvämt det känns att komma någon mycket nära.

Senare studier prövade om stilarna finns som åtskilda grupper av människor, och svaret blev nej: människor fördelar sig kontinuerligt längs axlarna, utan skarpa gränser (Fraley med flera, 2015). Därför förstås stilarna bäst som områden på en karta. En punkt kan ligga långt inne i ett område eller alldeles vid kanten, och det är olika resultat. En punkt långt inne beskriver ett mönster som du troligen känner igen direkt, medan en punkt nära kanten betyder att två mönster blandas.

Fyra stilar på två axlar

Fyra stilar på två axlar
StilOroUndvikande av närhetAndel av resultaten
Trygg stilunder snittetunder snittetcirka 32 %
Ängslig stilöver snittetunder snittetcirka 18 %
Undvikande stilunder snittetöver snittetcirka 19 %
Rädd-undvikande stilöver snittetöver snittetcirka 31 %

Andelarna är beräknade ur Fraleys normer med vår regel: varje gräns går vid snittet på sin axel.

ÄngsligRädd-undvikandeTryggUndvikande

Hitta din egen punkt

Testet mäter båda axlarna och anger din stil, och de angränsande stilarna när punkten ligger tätt intill en gräns.

Gör testet
  • 72 påståenden
  • 10-15 minuter
  • utan registrering

Anknytningsteorin: från Bowlby till formulär för vuxna

Anknytningsstilarna kom inte till över en natt: teorin växte fram under ungefär trettio år, från observationer av små barn till formulär för vuxna. Varje steg behöll det som fungerade och rättade till det som inte gjorde det. Här är de viktigaste stegen.

  1. John Bowlby, 1969. Förklarade varför ett barn behöver anknytning: en vuxens närhet skyddar, och driften att söka den sitter lika djupt i oss som hungern. Några stilar beskrev Bowlby ännu inte, utan själva systemet.

  2. Mary Ainsworth, 1978. Beskrev experimenten med Strange Situation (främmandesituationen): ett litet barn lämnas en kort stund med en främling, och forskarna ser hur barnet tar emot mamman när hon kommer tillbaka. I boken från 1978 beskrev Ainsworth tre mönster: tryggt, undvikande och ängsligt-ambivalent (Ainsworth med flera, 1978).

  3. Cindy Hazan och Phillip Shaver, 1987. Förde över idén till vuxnas kärlek. Läsarna av en tidning valde den av tre korta beskrivningar som passade dem bäst, och fördelningen liknade den man hade sett hos barn (Hazan och Shaver, 1987).

  4. Mary Main och Judith Solomon, 1990. Lade märke till att vissa barns beteende inte passade in i något av mönstren: de gick mot mamman och stelnade sedan till. Så tillkom en fjärde kategori för barn: desorganiserad anknytning (Main och Solomon, 1990).

  5. Kim Bartholomew, 1991. Delade upp undvikandet hos vuxna i två sorter: en lugn sort, med positiv självbild, och en rädd sort, med självtvivel. Därmed blev de vuxnas stilar fyra (Bartholomew och Horowitz, 1991).

  6. Mätning i stället för beskrivningar, 1998. Valet av en beskrivning ersattes av mätning: först kom ECR (Brennan med flera, 1998), sedan ECR-R, som mäter varje axel med 18 påståenden och jämför värdena med normerna från ett stort urval (Fraley med flera, 2000).

Varför fyra anknytnings­mönster och inte tre

Populära artiklar räknar fortfarande ofta upp tre stilar: trygg, ängslig och undvikande. Det är Hazans och Shavers indelning, hämtad från observationer av barn, och många webbplatser använder den än i dag. Men redan i början av 1990-talet stod det klart att etiketten ”undvikande” rymde två olika erfarenheter (Bartholomew, 1990).

För somliga är det lätt att hålla avstånd: självförtroendet är gott, och att klara sig utan ständig närhet är sedan länge det vanliga. Andra håller avstånd av rädsla: längtan efter närhet finns, men också förväntan om att bli sårad. Utifrån ser de likadana ut, men inombords är de nästan varandras motsatser, och de behöver olika slags hjälp.

Två axlar ger av sig själva fyra områden, och därför har kartan fyra stilar. Rädd-undvikande stil är ändå inte samma sak som desorganiserad anknytning, som bedöms genom observation av små barn eller genom en strukturerad intervju med vuxna. Resultaten från intervju och formulär överlappar knappt (Roisman med flera, 2007). Vårt resultat har alltså fyra stilar och inte tre, och därför har varje stil också fått en egen sida här.

Gränszonen: när en stil inte räcker

Gränserna mellan områdena går vid snittvärdena i Fraleys normer. Ligger en punkt mycket nära en gräns, inom en kvarts standardavvikelse på axeln? Då vore en enda etikett att ta i, och resultatet visar därför också de angränsande stilarna. Så blir det för ungefär 34 % av alla, och det är alltså inget ovanligt.

En stil kan dessutom se olika ut från relation till relation. Testets första del handlar om kärleksrelationer, och den andra tar i tur och ordning upp din mamma, din pappa, din bästa vän och dina närmaste i allmänhet. Ofta är anknytningen trygg till en person och ängslig till en annan (Fraley med flera, 2011). En stil förstås därför bäst som en beskrivning av hur du upplever närhet just nu, inte som ett drag för livet. Om ett halvår kan din punkt ligga någon annanstans.

Ett resultat på gränsen är inget mätfel. Det säger att du känner igen dig i båda de angränsande mönstren, och det lönar sig att läsa om vart och ett: ofta är det just i blandningen som människor känner igen sig bäst, mer än i någon enskild etikett.

Frågor om anknytningsstilar

  1. Vilken anknytningsstil är vanligast?
    Det beror på hur man räknar. I undersökningar där människor väljer en av tre beskrivningar hamnar den trygga stilen överst: 59 % i ett amerikanskt urval (Mickelson med flera, 1997). När de två axlarna delas vid snittvärdena i Fraleys normer blir trygg och rädd-undvikande stil ungefär lika vanliga, omkring en tredjedel vardera.
  2. Vilken anknytningsstil är bäst?
    Med en trygg stil brukar det gå lättare i relationer: i forskningen hänger oro och undvikande av närhet ihop med mindre tillfredsställande relationer (Li och Chan, 2012). Men det är ingen dom över en människa. Varje stil har en gång hjälpt någon att klara sig i sin omgivning, varje stil har sina styrkor, och varje stil kan förändras.
  3. Var det Bowlby som beskrev anknytningsstilarna?
    Bowlby själv delade inte in människor i stilar: han beskrev anknytning som ett system som alla har. Stilarna kom senare, med Mary Ainsworths observationer av små barn, och de vuxnas stilar ännu senare, med Hazan och Shaver och med Bartholomew. ”Bowlbys fyra stilar” är alltså en felaktig beteckning: de fyra stilarna hos vuxna kom senare.
  4. Är anknytningsstil samma sak som personlighet?
    Personlighetsdrag beskriver en människa i allmänhet, medan anknytning gäller just nära relationer: rädslan för att förlora någon och beredskapen att ta stöd av andra. Det finns samband med personlighetsdrag, men de är måttliga (Noftle och Shaver, 2006). En utåtriktad och sällskaplig människa kan alltså mycket väl ha en undvikande stil.

Sidor om de fyra stilarna

Källor (14)

  1. Bowlby J. (1969). Attachment and Loss: Vol. 1. Attachment. New York: Basic Books.
  2. Ainsworth M. D. S., Blehar M. C., Waters E., Wall S. (1978). Patterns of Attachment: A Psychological Study of the Strange Situation. Hillsdale, NJ: Erlbaum.
  3. Hazan C., Shaver P. (1987). Romantic love conceptualized as an attachment process. Journal of Personality and Social Psychology, 52(3), 511-524.
  4. Bartholomew K. (1990). Avoidance of intimacy: An attachment perspective. Journal of Social and Personal Relationships, 7(2), 147-178.
  5. Main M., Solomon J. (1990). Procedures for identifying infants as disorganized/disoriented during the Ainsworth Strange Situation. In M. T. Greenberg, D. Cicchetti, E. M. Cummings (Eds.), Attachment in the preschool years: Theory, research, and intervention (pp. 121-160). Chicago: University of Chicago Press.
  6. Bartholomew K., Horowitz L. M. (1991). Attachment styles among young adults: A test of a four-category model. Journal of Personality and Social Psychology, 61(2), 226-244.
  7. Mickelson K. D., Kessler R. C., Shaver P. R. (1997). Adult attachment in a nationally representative sample. Journal of Personality and Social Psychology, 73(5), 1092-1106.
  8. Brennan K. A., Clark C. L., Shaver P. R. (1998). Self-report measurement of adult attachment: An integrative overview. In J. A. Simpson, W. S. Rholes (Eds.), Attachment theory and close relationships (pp. 46-76). New York: Guilford Press.
  9. Fraley R. C., Waller N. G., Brennan K. A. (2000). An item response theory analysis of self-report measures of adult attachment. Journal of Personality and Social Psychology, 78(2), 350-365.
  10. Noftle E. E., Shaver P. R. (2006). Attachment dimensions and the big five personality traits. Journal of Research in Personality, 40(2), 179-208.
  11. Roisman G. I., Holland A., Fortuna K., Fraley R. C., Clausell E., Clarke A. (2007). The Adult Attachment Interview and self-reports of attachment style: An empirical rapprochement. Journal of Personality and Social Psychology, 92(4), 678-697.
  12. Fraley R. C., Heffernan M. E., Vicary A. M., Brumbaugh C. C. (2011). The Experiences in Close Relationships - Relationship Structures Questionnaire. Psychological Assessment, 23(3), 615-625.
  13. Li T., Chan D. K.-S. (2012). How anxious and avoidant attachment affect romantic relationship quality differently: A meta-analytic review. European Journal of Social Psychology, 42(4), 406-419.
  14. Fraley R. C., Hudson N. W., Heffernan M. E., Segal N. (2015). Are adult attachment styles categorical or dimensional? A taxometric analysis of general and relationship-specific attachment orientations. Journal of Personality and Social Psychology, 109(2), 354-368.

Kontrollerad: 5 oktober 2026

Gör testet och hitta din egen punkt på kartan.

Gör testet